Resedagbok – Europa juli 2012

Fler bilder finns att se här.

(Ce journal de bord, n’est pas traduit en français, mais d’autres photos avec légende en français sont à voir ici sur mon site.)  

lördag 30/6

12:05 äntligen är vi på väg!

001

Jag har tänkt på denna resa i så många veckor att jag nästan trodde att vi aldrig skulle åka. Nu ska jag köra igenom hela Danmark medan Mats förhoppningsvis får vila lite, stackaren som steg upp kl.2:45 i natt för att gå och jobba på Lockarp.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

15:28 Å! Vad det var gott med en kopp kaffe. Ler Jag behöver koffeinet nu. Efter att ha kört i ca 3 timmar är jag helt slut. Vi är i Kolding i Danmark på en rastplats, en knapp timme från gränsen till Tyskland. Allt har gått bra hittills, utom en trafikstockning och en bil som nästan körde på mig bakifrån, så man fick en rejäl adrenalinkick! Ler

18:53 Vi fick det sista rummet på hotellet där vi en gång tidigare övernattade i Sittensen, för 68€ inkl. frukost, jag tycker inte att det var så dyrt. Ler

20:01 Vi väntar nu på maten vi har beställt, ute på hotellets terrass. Underbart sommarväder. Livet är härligt!

22:53 Det har varit en mysig kväll, och nu ligger man på hotellrummet, men jag vet inte hur vi ska kunna sova, när det är sådan ”dunka dunka” här nere på restaurangen. Ska försöka sova nu i alla fall. God natt!

söndag 1/7

21:42 Äntligen ligger jag i en bekväm säng. I en liten stad i Holland, Wormerveer, inte så långt från Amsterdam, dit vi ska i morgon. Det har varit en händelserik och tröttande dag idag. Jag fick knappt sova någonting natten till idag på det förra hotellet i Tyskland, dels på grund av oväsendet från diskot, dels på grund av trafiken, dels på grund av en envis mygga, som man fick jaga halva natten innan man kunde slå ihjäl den med blodvite som följd, på både min hand och på sänggaveln. Jag förstod senare, när det började klia att det var mitt blod som trycktes ut ur myggj-vlen när jag krossade den. Ler

Dagen började annars med en mycket god frukost med färska bullar och jag körde därefter hela förmiddagen, tills vi kom in i Holland och letade efter ett trevligt ställe att äta lunch på, vilket vi hittade, men det var nog Hollands dyraste restaurang. Ler Maten var i alla fall god och vi fick mycket mat för pengarna. Ler

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Mats tog över rodret efter lunchen, för jag var faktiskt trött efter att ha kört i två dagar. Vi irrade oss runt i små byar här i Holland, och det var så vackert. Alla dessa små kanaler överallt, och dessa små hus med välansade tomtar. Vi körde på gator där vår bil knappt fick plats, Ler och vi har ingen stor bil.

036

Medan vi körde, letade vi efter en bed & breakfast, men vi hittade faktiskt inga, så vi körde vidare till ett större samhälle, och hittade ett hotell. Det var lite dyrt, men rummet är fint och har utsikt över kanalen som går igenom staden, och så är vi inte så långt ifrån Amsterdam.

Allt har gått bra idag, utom ett litet missöde med GPS:en som inte ville hitta rutten som Mats hade förberett, så vi fick stanna på en mack och köpa en karta över Holland.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA Holland

Jag glömde att säga att vår väg in i Holland gick via en stor fördämning som är flera kilometer lång i norra Nederländerna. Mats hade läst om den i skolan, när han var liten, så hans dröm gick i uppfyllelse att få komma dit idag. Vi körde och körde i flera kilometer. Det kändes som att den här fördämningen aldrig tog slut. Ler Men det är inte konstigt, den är över 25 km lång!!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA       OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Dagen avslutades i kväll på en mysig liten restaurang i en båt förtöjd på kanalen, ett par hundra meter från hotellet, där vi kommer att vara ett par nätter. Det har varit en mycket trevlig dag, och nu ska jag sova som en liten bebis, för jag är helt utmattad. God natt!

måndag 2/7

076        092

Så, nu har man varit i Amsterdam. Och man har sett det man ville se, dvs. kanalerna, de små broarna och ”the red light districts”, det sist nämnda gick vi till bara för att jag ville se med egna ögon att det verkligen var sant. Flickor som står som skyltdockor i sina fönster och ”lockar” förbipasserande. Men jag fattar inte vad som är lockande. Dessa kvinnor som bjuder ut sig som en vara i ett skyltfönster. Jag förstår inte riktigt. Så vi lämnar ämnet, och berättar om dagen i stället, som började med frukosten på hotellet och sedan körde vi därifrån för att ta oss in i Amsterdam.
Vi hamnade i rusningstrafiken strax efter kl.8 på morgonen, men det flöt på, så vi kom in i Amsterdam vid kvart i nio. Bilen parkerades på en utomhusparkering, men jag kommer inte att berätta vad den kostade, för det var väldigt dyrt. Ler Vi hade dock inget val, så vi lämnade bilen där och gick till en av turistbyråerna på centralstationen. Där köpte vi var sin dagsbiljett till en båttur på kanalen. Detta kostade 22 € per person. Det var värt priset, tycker jag.

042

Båtarna var som bussar, man kunde hoppa på vilken båt man ville och hoppa av var man ville, eller gå hela rundan. Det fanns tre olika turer, som tog olika vägar bland kanalerna, och korsade varandra på några ställen. Vi tog första båten som avgick kl.9:25, och eftersom jag inte mådde så bra, så satt vi kvar på båten och var med om två olika turer på förmiddagen, så vi fick se det mesta av Amsterdam från kanalperspektiv. Ler
På båten fick vi en ”guidning” med förklaringar på engelska och tyska (så vi kunde förstå det mesta) när vi passerade diverse monument och byggnader. Det som jag tyckte var mest intressant, var Pulitzerhotellet.

086

Det här hotellet består av 25 olika hus från 1600- och 1700-talet, och därför är alla rummen olika inne i hotellet. Om jag återkommer till Amsterdam, skulle jag gärna vilja gå in och se hur det ser ut inne på det här hotellet. Hur de har länkat samman husen t.ex. hade varit intressant att få veta.
En annan intressant information fick vi veta under båtturen: det är ytterst viktigt att veta att kanalerna i Amsterdam är 3 m djupa, som består av 1m vatten, 1 m dynga och 1m cyklar. Ler 
1D11207_7153_cykel i Amst

050    063

          Skämt åsido, vi åkte förbi ett stort antal bebodda båtar, och det såg riktigt mysigt ut att ha sitt hus längs kanalen. Vissa hade gjort sina hem riktigt inbjudande. Jag såg att det fanns ett museum (http://www.houseboatmuseum.nl/), men vi hade tyvärr inte tid att gå dit. Det får bli ett mål för nästa Amsterdamsresa. Ler

074

Efter förmiddagens bekväma båttur, letade vi upp ett ställe att äta på. Det var dock svårt att hitta något inhemskt; vi hittade bara ”utländska” restauranger, så till sist stannade vi på en liten argentinsk restaurang med en trevlig kypare. När jag beställde efterrätten, tyckte kyparen att jag var tillräckligt söt så jag behövde ingen efterrätt. Ler Han sa till Mats att han var ”a lucky man”, men det förstod inte Mats. Ler Det är trevligt när folk flörtar med en, Blinkar men det händer ju aldrig i Sverige. Ler
Eftermiddagen tillbringades med att gå runt på olika gator och över broar, och att nästan bli överkörd av tokiga cyklister och mopedister som nästan alla körde utan hjälm. Av alla cyklister och mopedister vi såg, såg vi bara ett par tre stycken med hjälm på huvudet.

054        078

Något som jag tyckte var roligt i Amsterdam, är att husen är snedbyggda, och alla har en krok i taket. Detta är medvetet gjort, för att underlätta flyttningarna. Eftersom husen är så smala, flyttar man in stora möbler genom fönstren. Och som på beställning, såg vi någon som flyttade in och använde tekniken. Ler

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

När vi kände oss nöjda med Amsterdam, körde vi tillbaka till den lilla staden, där vi övernattar i natt också. Vi gick en liten promenad i kväll och hittade ett riktigt fint litet bostadsområde längs en mindre kanal, och det var verkligen gulligt med alla dessa nätta hus med sina respektive små uteplatser vid kanalen. Detta var nästan trevligare än Amsterdam, för vi var verkligen ifrån alla turister. Ler

Nu ska jag gå och lägga mig, vi har en lång väg i morgon. Nästa mål är Dunkerque i norra Frankrike.

Jag måste avsluta med att skriva att jag är glad att jag dödade den där förbaskade myggan igår kväll. Så jag kunde hämnas i förväg, för hela dagen har min hand varit svullen pga. myggbettet, så det var inte så kul.

tisdag 3/7

Efter att ha ätit en enkel frukost, som inte var värd pengarna, körde vi från hotellet. Resan började med att vi körde vilse i Amsterdam. GPS:n ledde oss sedan till en färja, men vi ville inte ta den, så vi fick köra en liten omväg. Vi hamnade så småningom i Dunkerque och gick in på det krigsmuseum som Mats var intresserad av.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Museet är ett memorial över ”Operation Dynamo”, som skedde i inledningen av andra världskriget, när tyskarna invaderade Frankrike, och engelsmännen var tvungna att rädda sina soldater och förde dem och franska soldater över till England. Alla båtar stora som små fick användas för att rädda så många som möjligt.

134       129

När vi ändå var i norra Frankrike, så ville jag köra in i Boulogne-Sur-Mer för att äntligen få se var min väninna Nicole när hon var liten, före andra världskriget, och efter kriget när hon återkom dit. Nicole hade gett mig rådet att besöka kyrkan ”Basilique Notre-Dame”, där hon själv blev döpt och där hon tycker mycket om altaret. Inne i kyrkan tände jag ett ljus och bad en liten bön, till Nicole och till min väninnas ännu ofödda dotter, Tara.

Efter utflykten till Boulogne, körde vi vidare för att leta efter en bed & breakfast. Det hittade vi denna gång. Ler Men det var inte utan problem som vi kom fram till det här mysiga lantstället, där jag skriver ifrån. I Boulogne startade vi GPS:n med kurs mot Lyon, men som vanligt när vi är ute och kör kommer vi alltid fram till ”Route barrée”, som betyder ”avstängd väg”. GPS:n hade lett oss in mitt i Tour de France, så vi kunde inte ta de gator vi ville. Vi körde en bra omväg, men hamnade här på ett mysigt ”Chambre d’hôtes”. Ägaren är en trevlig frispråkig kvinna som ringde byns lilla restaurang för att boka åt oss, så vi blev bjudna på aperitif där. Innan vi kom fram till restaurangen, blev det dock ett litet missöde. Ler Värdinnan hade förklarat att vi skulle hitta restaurangen i ”slutet av gatan”, efter att ha svängt till vänster. Vi gjorde som hon sa och såg en restaurang i ett litet slott, men det var inte den restaurangen värdinnan hade menat, för där var det full av cyklister och PR-människor från Tour de France. Ler En trevlig kvinna i receptionen hänvisade oss till rätt ställe, så vi kom rätt till sist.

torsdag 4/7

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA      156

Står på havsbotten, Ler och jag har inte kommit till havslinjen ännu. Det är ebb och det är flera hundra meter till havet. Det var inte meningen att vi skulle komma hit, men strax efter att vi hade kommit iväg mot vårt mål för dagen (en stor krater orsakad av en mina den 1 juli 1916, det ska bli intressant att se det också), såg vi en vägskylt där det stod ”Sainte Cécile 14”. Så eftersom det bara var 14 kilometer dit, körde vi hit och kom till en mycket fin strand. Ler

Vi kör igenom en liten trevlig fransk by som heter Doullens.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA  166

Jag står framför en krater som är ca 21 meter djup och 90 meter i diameter. Det är helt otroligt så stort det är. Och det är en enda explosion som gjorde det här ofantliga hålet i marken. Mats berättar att i flera månader grävde engelsmännen en tunnel under den tyska frontlinjen och sedan ställde 42 ton sprängmedel som de detonerade den 1 juli 1916. Explosionen hördes ända till London och smällen var så kraftig att den registrerades som en jordbävning på Richterskalan. Bara för att ni ska få en uppfattning om avståndet mellan Lochnagarkratern och London lägger jag in en liten karta här nedan (Pricken på bilden visar var kratern ligger). Fågelväg är det ca 200 km till London!

Lochnagar

http://www.lochnagarcrater.org/

Jag tror att vi kommer att få fortkörningsböter. Mats körde i 130 på en del av motorvägen där det skulle vara 110, och jag såg en fartkamera blixtra till när vi passerade den. Vi får se när vi kommer hem om vi har fått brev från franska staten. Ler

torsdag 5/7

Vi kom till min väninna Vanessa igår kväll. Idag har vi varit hos henne hela dagen och vi kommer att vara där några dagar. Jag gick upp strax innan hon körde sin son, Alban, till skolan. När hon kom tillbaka åt vi frukost. Efter det gick vi ner till staden för att hon skulle utföra olika ärenden och sedan handlade vi på torget, som fanns på gatan nedanför huset där hon bor. Vi köpte lite ost och en sorts pannkaka fylld med en stark köttfärssås, som vi åt som aperitif i kväll. Jag köpte mig ett par sandaletter som jag kan ha som inneskor här hos henne.

Under eftermiddagen var jag med Vanessa på IKEA. Ler Tänk att jag åkte 1800 km för att gå på IKEA. Ler

Klockan halv fem hämtade vi Alban och hans lilla söta kusin Maévane i skolan och körde till Vanessas föräldrar för att hälsa på dem och leka med barnen en stund.

Till kvällsmat lagade Vanessa ”boudins antillais”, det är en sorts blodkorv, som jag tycker är såååå gooood! Ler

fredag 6/7

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vi bakar kokoskakor, för vi ska gå och dricka kaffe hos min lillebror Flavien. Så vi tar med oss lite hembakat. Ler

174

Vi har varit hos min bror hela eftermiddagen. Alban hade tagit med sig ett spel ”Labyrinthe”, som vi spelade. Min bror hade också ett spel där man skulle göra ”konstiga” saker: som t.ex. att sjunga, imitera någon, låtsas att man simmade osv. Den ena saken dummare än den andra, men vi hade väldigt roligt i alla fall. Ler

lördag 7/7

180    OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Turism i Vienne var på menyn idag. Vienne är en gammal stad som går tillbaka till romartiden. Vi promenerade i staden och såg romerska ruiner som finns lite överallt i staden. Efter lunchen gick vi upp i 30 graders värme till en utsiktsplats där man kunde se hela staden och floden som rinner igenom den. Det var mycket vackert.

193 OLYMPUS DIGITAL CAMERA

En intressant reflektion jag gjorde idag på lunchen är att det som hände aldrig skulle kunna hända i Sverige. Vi blev bjudna på någon kaffelikör till kaffet som vi tog efter maten. Ler Mycket trevligt!

184

Det hände dessutom en rolig grej idag. Vi hade satt oss på en bar före lunchen för att svalka av oss, eftersom det var så varmt ute, och då kom en kille med regnbågsfärgad peruk och ofantligt stora röda glasögon. Han var utklädd till sin svensexa, och bar på ryggen en stor låda där det stod att han sålde klubbor, kondomer och grönsaker. Han frågade först en gammal kvinna som satt vid ett bord sidan om oss, om hon ville köpa en klubba. Den gamla damen svarade: ”Nej, jag har slutat suga.” Det fick hela baren att skratta. Killen gick vidare mot oss och vi köpte var sin klubba av honom.

söndag 8/7

16:02 Vanessa flyttade in i sin nya lägenhet där vi är för ca 3 månader sedan. Det är fortfarande mycket att göra, och tanken var att jag skulle hjälpa henne att städa sin andra lägenhet, som hon ska sälja, men hon fick sammandragningar i morse, så hon åkte till sjukhuset under lunchtiden. Jag fick passa Alban under tiden. Hon kom tillbaka efter ett par timmar. Allt var OK. Hon kommer att födda som planerat genom att genomgå kejsarsnitt på tisdag morgon, så det kändes bra att det inte var något allvarligt. Nu vilar hon och jag har precis spelat med Alban. Jag ska nog passa på och vila en stund också nu.

måndag 9/7

Sista dag vi är här hos Vanessa (för denna gång, vi kommer tillbaka om en vecka). Ler

Jag var med henne och handlade lite smått i morse, och vi lagade lunch tillsammans. Sedan packade jag alla mina saker och gav henne presenter som jag hade med mig till henne och hennes dotter som kommer att födas i morgon. Nu vilar hon efter lunchen och jag ska hjälpa henne att städa sedan under eftermiddagen, innan hon ska köras till sjukhuset kl.17:30. Därefter bär resan av till mina föräldrar.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Mats kör iväg nu, vi har lämnat Vanessa. Innan dess körde vi till Vanessas föräldrar och kunde få bada i stund i deras swimmingpool. Jag var inte den enda som badade. Deras hund Framboise gjorde det också mer än gärna. Ler Inte konstigt när det är 35 grader varmt, så vill alla svalka av sig. Ler

tisdag 10/7

Vi kom till mina föräldrar efter kl.19 igår kväll; vi åt med dem. Min lillebror Joël kom sent från sitt arbete som hovslagare.

Hela dagen har jag väntat på besked från Vanessa. Senare på eftermiddagen fick jag veta att Tara var född och att Vanessa var helt slut, så vi körde inte till henne, utan till min bror, Flavien, där Mats fick träna och vi åt en hemmagjord pizza.

onsdag 11/7

Mats och jag bestämde oss för att ta en liten utflykt. Vi körde till ett berg, som heter ”Le mont Gerbier de Jonc” och klättrade uppför det. Nu står vi på toppen och det är toppen! Ler Det är en otroligt fantastiskt mäktig utsikt över platån och bergen i området.

296

Vi är nere igen och sitter nu på en mysig liten restaurang nedanför berget och har precis ätit en förrätt. Nu kom huvudrätten. Jag har inte tid att skriva mer; jag är utsvulten efter bergsklättringen. Ler

torsdag 12/7

Klockan är 15:44 och vi sitter fast i en trafikstockning. Vi är på väg till att besöka Vanessa på BB, och skulle ha varit framme för en halv timme sedan om den dumma GPS:n inte hade lett oss på fel väg.

Det har hunnit bli natt nu, och jag sitter i sängen och skriver medan Mats förbereder vägen som vi kommer att ta i morgon, för att ta oss till brevbärarens slott. Vi skulle ha kört dit idag på förmiddagen, men när vi vaknade av väckarklockan i morse, var vi så trötta och hade träningsvärk på grund av bergsklättrandet från igår, så vi beslutade att ligga kvar och vila. Ler jag har haft ont i mitt högra lår hela dagen. Ler Vilken idé jag har haft att klättra upp för det här berget igår! Ler

I eftermiddags kom vi fram till sist till sjukhuset och kunde få besöka Vanessa och se hennes nyfödda dotter, Tara. Mats tog bilder på den lilla, och vi snackade lite innan vi gav oss av. När vi kom ut ur sjukhuset, så kom Vanessas mor med både Alban och Maévane, så Vanessa fick inte vara ensam så länge. Ler

fredag 13/7

317    322

Äntligen har vi varit och sett ”Le palais idéal du facteur Cheval”, jag kallar det för ”Brevbärarens slott”. Det är otroligt egentligen att en människa har tillbringat 33 år av sitt liv med att varje dag efter arbetet gå och skapa detta verk! Jag ska skriva ett separat inlägg om det, för det är så mycket att säga om det att verket behöver en egen spalt. Ler
(Här hittar ni reportaget.)

Jag tror att Tour de France förföljer oss. Vi fastnade IGEN i avspärrningarna, pga. Tour de France. Vi följde GPS:ns instruktioner, när helt plötsligt kom vi fram till en gata där det stod folk som spärrade av den och poliser som övervakade allt. Det hade inte varit några indikationer tidigare på att vägen skulle vara avspärrad längre fram. En polis såg vår nummerplåt och började snällt prata engelska med oss och hänvisade oss till en annan väg. Jag låtsades som ingenting. För en gångs skull behövde jag inte prata franska. Ler

Klockan är 22:40 och jag har precis sett fyrverkeriet för Frankrikes nationaldag. Ja, vi är den 13:e, men när den 14:e är på en lördag har de alltid fyrverkeriet på fredagen här i mina föräldrars by. Jag såg dem nu i kväll från ett sovrums fönster i mina föräldrars hus och kom ihåg när jag var liten och vi ställde stolar på balkongen för att sitta och titta på fyrverkerierna innan vi skulle gå och lägga oss. Spektaklet varade i knappt 10 min, men det var snygga fyrverkerier i alla fall. Jag har haft en underbart skön dag idag och den avslutades pampigt. Ler

lördag 14/7

Frankrikes nationaldag idag, och vi är i Frankrike, men vi har tillbringat hela dagen med att sortera bilder som vi tog sedan början av vår resa. Ler Det var ändå tråkigt väder, för det var kallt, så det var skönt att sitta inomhus idag. Mina föräldrar var borta, så vi hade hela huset för oss själva, om man bortser från katterna. Mina föräldrar åkte igår kväll, och vi var ensamma i huset med katterna, när vi kom tillbaka från min lillebrors lägenhet, där vi hade ätit en inköpt pizza med honom.

Vi gick och la oss och sov gott, när jag mitt i natten vaknade av ett konstigt ljud. Jag spände öronen ett tag, men hörde inget mer. En stund senare började jag höra ett krafsande och blev mer och mer rädd. Jag började inbilla mig att det var en inbrottstjuv, sedan trodde jag att det var en mus eller en råtta, som hade kommit in i vårt sovrum. Jag blev så skraj att jag väckte Mats och sa till honom: ”Det finns något i rummet.” Han tände sin ficklampa, som han har på sin mobil och lyste över rummet. Först såg vi inget, sedan lyste han över vår resväska på golvet, och döm om min förvåning, när jag ur resväskan ser resa sig en liten kattunges huvud, oskyldigt tittande på mig, som om hon ville säga: ”Är det jag som har stört dig?.” Ler Jag blev så överraskad av hennes oskyldiga min att jag inte kunde bli arg på henne, utan jag bara skrattade. Den andra stora svarta katten hade varit lite fegare, och kom in i rummet endast efter att jag hade tänt lampan. Mats hade inte stängt ordentligt dörren till trappan så katterna hade kunnat knuffa upp den. Dörren till vårt sovrum var inte stängd heller, för eftersom vi var ensamma i huset hade vi inte känt behov av att stänga den, så det hade varit väldigt lätt för den här busiga kattungen att ta sig upp för trappan, in i vårt sovrum och sedan i vår resväska. Ler Vad hon nu skulle leta efter därinne. Ler

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Busandet slutade tydligen inte där, för när jag kom ner i morse, så hade katterna vält ett antal äggkartonger, som min mor hade ställt upp på det ena trappsteget. Den här lilla kattungen är en riktig busa. Ler

söndag 15/7

Igår kväll slog vi rekord Mats och jag. Ler Rekord på att vara den kortaste tiden på ett diskotek. Vi höll i ca 25 minuter, sedan gick vi. Vi hann dricka ett glas och skrika lite till varandra. Ler

Anledningen till att jag var på disko igår, var för att jag ville glädja min lillebror och följa med honom dit han brukar tillbringa alla sina fredags- och lördagskvällar. Men vilket skämt den där platsen var! Musiken de spelade var inget annat än oväsen, toaletterna var smutsiga, man kunde inte ens spola och det fanns ingen tvål, så äckligt! Tur att jag alltid har med mig en liten tub handsprit i väskan.

När vi hade suttit en kvart började de använda tutor man brukar höra på fotbollsmatcher; inne på det lilla dansgolvet, så man fick ont i öronen. Min bror satt ändå inte med oss, för han snackade med en tjej på en annan sida av diskoteket; jag hade sagt till honom innan vi kom dit att vi kanske skulle stanna bara ett par timmar, men så länge klarade jag inte. Jag hade ingen lust att sitta och förstöra mina öron till meningslösa ljud.

På det här diskot har de två salar med två dansgolv, i den ena salen skulle de spela lite ”80-tals musik”, men just igår kväll hade de stängt den salen, på grund av att de inte förväntade sig att det skulle komma så mycket folk. Så det var verkligen en riktigt meningslös kväll igår.

måndag 16/7

417  OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Mina föräldrar bjöd oss på restaurang igår på lunchen. Det tog tre timmar att äta lunch. Ler Så gör man i Frankrike, om man ska köra hela racet: förrätt, huvudrätt, ost och efterrätt. Det var väldigt gott i alla fall. Ler

Idag har jag inte gjort så mycket. Vi var på marknaden i Saint Agrève i förmiddags, jag hittade snygga knivar och lite köksutrustning. Vi köpte frukt och ett gott bröd i ett bageri.

I eftermiddags hjälpte vi min far att ta bort ogräs i trädgården, och det finns arbete kvar till i morgon. Ler

tisdag 17/7

Skit också! Jag har bränt mig. Det gör ont! Jag var i solen hela dagen idag och tillsammans med Mats fortsatte vi med trädgårdsarbete.

Vi gick först till bageriet efter att vi hade vaknat och köpte färska ”croissants” och ”pains au chocolat”. Mums! Det var så gott. Efter frukosten satte vi igång och fortsatte med att ta bort ogräs i min fars trädgård. Hela dagen höll vi på och vi blev inte klara. Men eftersom både Mats och jag har fått ”fin färg” på ryggen och axlar, så får vi ta en lugn dag i morgon. Ler

torsdag 19/7

Vissa dagar går väldigt fort. Gårdagen var en sådan dag. Vi körde till Saint-Etienne på förmiddagen igår och körde till ett stort köpcentrum, så jag skulle kunna handla lite små saker som jag inte hittar därhemma.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

I slutet av eftermiddagen körde vi till Vanessa för att hälsa på, jag fick äntligen se den lilla söta Tara vaken och fick bära henne lite. Hon var så söt. Jag spelade olika videospel med Alban och sedan körde vi hemåt. Jag ringde min bror, stämde träff och så åt vi tillsammans på en liten restaurang i Yssingeaux. Maten var god, men servicen urusel. Servitrisen gick ofta förbi vårt bord utan att slänga en blick och kolla om vi behövde något. Min bror och Mats fick vänta länge mellan de olika maträtterna. Vi satt där i två och en halv timme, när vi trodde att vi skulle vara klara på halva tiden. Vi lär inte återkomma dit i alla fall.

Idag har vi inte kört någonstans, jag ville gå till marknaden i Yssingeaux i morse, men vi orkade inte, så vi fixade lite till i min fars trädgård. Mats är kvar där ännu efter lunchen och jag sitter i sängen och vilar. Jag har fått ont i halsen när jag sväljer; jag får ta det lugnt så att jag inte blir sjuk.

lördag 21/7

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

I morse var vi på marknaden i Chambon; det rådde trafikkaos på vägen kring torget där marknaden hölls, så vi fick parkera en bit bort och promenera till torget. När vi precis kom fram till marknaden stod jag och diskuterade med Mats hur vi skulle gå runt, och när vi började gå, kände jag att någon knackade mig på axeln; det var min bror Joël. Jag hade inte sett honom. Tur att han såg mig. Ler Han och hans flickvän var klara med sina inköp och vi hade precis kommit, så vi bara hälsade på varandra snabbt och gick sedan åt var sitt håll. Det roliga är att min syster Pervenche ringde mig nu i eftermiddags, för att bjuda Mats och mig i morgon kväll. Under samtalets gång berättade hon för mig att hon också såg mig på marknaden; hon hade precis kommit när vi var färdiga och såg oss gå ifrån torget. Hon sa att hon skrek mitt namn, men jag hörde inte henne. Så jag kom när Joël gick och jag gick när Pervenche kom. Ler

Igår hände inget speciellt. Vi arbetade färdigt i min fars trädgård. Mina föräldrar åkte iväg till Montpellier igår eftermiddag, så vi var ensamma i deras hus. Vi passade inte på att ha en brakfest, utan tittade lugnt och sansat på olika Youtube-filmer med den lilla kattungen. Ler Hon var så gullig, så man önskar man kunde ta med henne hem till Sverige. Men Mats vill inte. Ledsen

Att jag skulle stötta på ett annat av mina syskon skedde en tredje gång idag. Ler Vi skulle äta med min lillebror Flavien ikväll, men innan dess skulle vi bara handla lite kvällsmat. Vem stötte jag då inte på i butiken? Min bror Flavien. Ler Han hade tankat bilen och skulle bara köpa ett par öl. Ler Ännu ett sammanträffande.


Och apropå sammanträffande och vår tur med att vara inblandad i Tour de France, så hamnade vi i slutmålet på en cykeltävling här i mina föräldrars by. Mats hade sinnesnärvaro att ta en bild med sin mobil, så att vi kunde få ett minne av det här ögonblicket. Ler Det var ingen etapp av Tour de France men likväl inblandade cyklister. En cyklade om oss in i målet (så jädrans osportsligt Ler jag som trampade på alla pedalerna i bilen), när jag sakta körde själv för att inte köra på fotgängare och cyklister som inte hade vett att stå ordentligt på trottoaren, utan stod mitt på gatan. Nu längtar jag verkligen till mitt lugna hem, där det är jag som cyklar och inte hamnar bakom tävlande cyklister. Ler Den här resan har verkligen varit händelserik. Tur att man kör hem på tisdag. Hoppas bara att Tour de France inte tar motorvägen. Ler

tisdag 24/7

Klockan är snart 6:30, jag är vaken och har inte sovit så mycket i natt. En envis fluga vill inte lämna mig i fred. Jag ska ändå stiga upp snart, för väckarklockan är ställd på halv sju. Vi åker hem idag. Det blir skönt att få komma tillbaka.

463   466

Jag upptäckte att jag inte har skrivit vad vi gjorde de två senaste dagarna. I söndags körde vi till Vanessa på förmiddagen och var hos henne hela dagen, för att Mats skulle ta bilder på hennes dotter. På väg dit stannade jag på bageriet i mina föräldrars by och köpte var sin ”tartelette” och två ”pains aux raisins” till Vanessa, för dem tycker hon mycket om. Men expediten på bageriet kunde inte räkna, för hon slog fel första gången, så jag fick betala 12,30€. Då tänkte jag inte på summan, för jag hade inte räknat i huvudet vad summan skulle bli; jag gav henne exakt summan och bad om kvittot. När hon tittade på det, upptäckte hon att hon hade slagit in fel, och det skulle kosta 9,70€ i stället, så jag fick pengarna tillbaka. Men hon gav mig tillbaka bara 2,30€, som om jag hade gett henne 12€. Jag sa inget till henne utan gick, för jag hade redan stått där en bra stund och orkade inte förklara för henne att hon kanske borde gå och träna på huvudräkning. Ler

Igår körde vi till min bror Flavien för att hjälpa honom med städningen hemma hos honom. Eftersom han sitter i rullstol, har han lite svårt att städa, så vi hjälpte honom att få det riktigt rent och fint. Innan vi körde till honom, handlade vi och där var det också en kassörska som gav mig tillbaka fel växel, hon missade 1 cent. Hon gav mig pengarna tillbaka i en hög i handen, men jag räknade när jag gick till bilen och upptäckte att hon hade missat 1 cent. När hon hade gett mig pengarna tillbaka hade hon bara sagt: ”Ursäkta mig, men jag har bara detta.” Jag vet inte hur jag ska tolka hennes uttalande.

I alla fall, nu ska jag väcka Mats, duscha, äta frukost, borsta tänderna och köra iväg. Blinkar Bilen är redan packad; vi gjorde det igår kväll, så det är bara att sätta plattan i botten och hem till Skåne!

Klockan är 19:50 och vi är på väg hem. Just nu befinner vi oss i Tyskland, ca 300 km från Hamburg. Vi har bestämt oss för att köra i ett streck. Vi längtar hem alldeles för mycket. Ler Det blir första gången som vi inte övernattar någonstans i Tyskland. Jag vet inte om vi är riktigt kloka. Ler Men vaddå? Ler Vi vill hem!!

onsdag 25/7

OLYMPUS DIGITAL CAMERA  OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Klockan är 2:35 Mats kör fortfarande, vi har ca 120 km kvar. Dagen börjar gry. Jag är dödstrött. Jag körde i en timme mellan klockan ett och två, och det var väldigt ansträngande, för det var så mörkt och jag var så trött trots allt kaffe jag har stoppat i mig. Nu börjar det långsamt ljusna igen, vi får se om vi får uppleva soluppgången på Öresundsbron.

3:13 Det står Malmö på skyltarna. Vi passerar Köpenhamn. Bara 40 km kvar, men jag har ingen energi kvar.

“Last exit in Denmark” Bron nästa!

3:27 Tjugo kilometer kvar. De längsta 20 kilometrarna i mitt liv!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

3:41 Hemma! Äntligen! Mitt sköna hem!. Resan är slut och jag också.

4:34 All packning är nu i lägenheten, det kommer att sorteras senare idag. Nu kan jag äntligen gå och lägga mig i min bekväma säng, som jag har längtat efter. Det har varit en händelserik och trevlig resa, men som man säger: ”borta bra men hemma bäst!” Ler

***

Kartor över resan

Hela resan med de platser vi körde igenom.

Hela resan - alla stoppHela resan

Norra Frankrike

Norra Frankrike

Regionen där jag är uppvuxen.

Sydvästra Frankrike

avatar

Om admin

Vill ni veta mer om mig, kan ni läsa mer på: Si vous voulez en savoir plus sur moi, allez sur: www.cecile.cc
Det här inlägget postades i Bilder Photos, Resedagbok, Utflykter Excursion. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*