Delirium-trilogi

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

(Article non traduit en français. Je peux juste dire que je recommande ces livres-là. Ils sont très bien. Et pour les adultes et pour les ados.)

I årets nationella prov som jag gjorde med mina elever, fanns det ett utdrag ur ungdomsromanen “Delirium”. Jag hade hört talas om boken tidigare, men hade glömt bort den. Nu när vi läste utdraget, som bestod av bokens två första kapitel, blev jag väldigt intresserad av att läsa fortsättningen. Det tog mig knappt en vecka att läsa igenom första delen, en vecka till för andra delen och en tredje vecka för sista delen, som är i snitt 400 sidor var. Ler

Vad handlar böckerna om?
Huvuddelen av handlingen utspelar sig i Portland och i New York i USA, någon gång i framtiden. “Det är sextiofyra år sedan presidenten och Konsortiet fastställde att kärlek är en sjukdom, och fyrtiotre år sedan forskarna lyckades framställa ett fungerande botemedel.” (s.7)
       USA har stängt sina gränser, så att befolkningen inte riskerar att smittas. Alla över arton år får gå igenom en “behandling” så att de “befrias” från sjukdomen.
       Huvudpersonen, Lena, har tre månader kvar till sin artonårsdag och därmed till sin behandling. Därefter kommer hon att paras ihop med någon ung man, som hon aldrig har träffat förr, och utvärderare kommer att bestämma om hon ska få fortsätta sin utbildning, samt hur många barn hon kommer att få.
       Allt går dock inte som planerat. Lena blir smittad av kärleken, när hon träffar Alex, som kommer från “Vildmarken”, där “obotade” människor lever, utanför de botades samhällen och utan moderna faciliteter.
       I den andra och tredje boken får man fortsätta följa Lena. Man ser hur hon förändras som människa, från att ha varit en söt osäker flicka, till en självständig kvinna, som befinner sig mitt i ett triangeldrama.

Vad tyckte jag om böckerna?
När jag läste böckerna, tänkte jag att de riktade sig mest till ungdomarna. Handlingen är förutsägbar, när man har några år på nacken och lite mer erfarenhet än en tonåring. De var dock spännande, och om man har börjat läsa den första, så måste man ju bara läsa fortsättningen.
      Många gånger kände jag att jag tittade på en action-film, särskilt när det gäller den sista scenen ur den första boken. Jag tyckte om beskrivningarna, som gjorde handlingen trovärdig.
      Det böckerna fick mig att tänka på, var att man faktiskt kan göra en koppling av handlingen till länder, där homosexualitet är förbjudet. “Förbjuden kärlek” är faktiskt ett väldigt aktuellt tema. Vem ska bestämma vem jag får eller inte får älska?
       För några veckor sedan såg jag en iransk film, som heter “Förbjuden kärlek”, och som handlar om två unga flickor som inte får älska varandra. De träffas på förbjudna fester, det blir razzior och folk blir dödade eller tvingade att leva i en värld som de inte har valt själva. Precis som i dessa tre böcker. Därför kan jag rekommendera dessa till både vuxna och ungdomar, för man kan läsa dem ur två olika perspektiv.

Några tänkvärda citat ur böckerna:
Men det här får man inte veta: att kärleken förvandlar hela världen till något ännu större än den redan är. (Delirium, s.282)

Jag sa att utan kärlek kunde det inte heller finnas något hat – utan hat, inget våld. Hat är inte det farligaste, sa han. Det är likgiltighet. (Delirium, s.385)
      Det här fick mig att tänka på Martin Luther Kings ord:
“Problemet är inte de onda människorna, utan de goda människornas tystnad.”

“Vi ska ge igen”, tillägger han med plötslig glöd. “Öga för öga.”
    “Och så blir hela världen blind”, inflikar Coral tyst. (Rekviem, s.310)
Detta var synnerligen intressant. Så länge man vill hämnas, kommer våldet aldrig att ta slut.

avatar

Om Cécile Tartar Jönsson

Vill ni veta mer om mig, kan ni läsa mer på: Si vous voulez en savoir plus sur moi, allez sur: www.cecile.cc
Det här inlägget postades i Bilder Photos, Böcker Livres, Tankar Pensées. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*