Jag heter inte Miriam

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

(Article non traduit en français, car à l’heure où j’écris, ce livre n’est pas traduit en français. Mais d’autres livres de l’écrivain, Majgull Axelsson sont traduits en français. S’ils sont aussi bien que celui-ci, qui est son dernier livre, alors je vous recommande de découvrir cette écrivaine suédoise. Et j’espère que ce livre-là un jour sera traduit en français, car il est vraiment très bien.)

Före sommaren var jag på bibliotekets “Sommarläslusta”, där en av bibliotekarierna presenterade den här boken för oss. Eftersom jag tyckte att det lät intressant, skrev jag upp boken på min “Att läsa-lista”. Men det är inte förrän efter sommaren, som jag kom ihåg boken och satte upp mig i kön för boken på biblioteket. Och fick plats 5 i kön. Ler 
       En dag i personalrummet fick jag dock veta att en kollega hade boken, och jag fick låna den av henne, så jag äntligen kunde läsa den. Och det blev en fantastisk läsupplevelse.

Vad handlar boken om?
Boken börjar med huvudpersonen, Miriam, som befinner sig i ett tillstånd mellan sömn och vakenhet och hennes “minnes-luckor” står på glänt. Hon vill inte titta bakom dessa luckor. Hon har hållit dem stängda i mer än sextio år, men idag när hon fyller åttiofem år, försäger hon sig, när hennes barn och barnbarn kommer för att gratulera henne. Hon säger: “Jag heter inte Miriam.” Och alla hennes luckor öppnas på vid gavel. Den här identiteten som hon bär är inte hennes. Hon har “gömt sig” i en svensk stad, efter att ha överlevt hemskheterna i Auschwitz och Ravensbrück, koncentrationsläger under Andra världskriget.
        Man vet redan i början av boken att Miriam inte är den hon har gett sig ut att vara. Men det som gör boken intressant och spännande, det är berättelsen om hur hon blev den hon blev, och hur hon kom till Sverige, och hur hon har lyckats hålla tyst under alla dessa långa år.

Vad tyckte jag om boken?
Det är en av de bästa böcker jag har läst. Det är alltid svårt att läsa berättelser om människor som överlevde det fasansfulla som nazisterna utsatte dem för. Trots att man dessutom redan känner till alla dessa hemskheter, blir man ändå tagen varje gång man läser en sådan berättelse, och förstår inte hur människosläkten kan vara så grym mot sig själv.
      Även om personerna i boken är fiktiva personer, har dessa händelser som boken berättar om, hänt. Och de får aldrig glömmas! Så läs den här boken. Den är omfattande, men det är en sådan bok, som man inte kan lämna ifrån sig, när man har börjat läsa den, och den lämnar inte en oberörd heller.

       

avatar

Om Cécile Tartar Jönsson

Vill ni veta mer om mig, kan ni läsa mer på: Si vous voulez en savoir plus sur moi, allez sur: www.cecile.cc
Det här inlägget postades i Bilder Photos, Böcker Livres, Tankar Pensées. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*